Jävlar i min lilla låda vad tiden går fort!
Om mindre än ett dygn är 2010 över. Detta har nog varit det bästa året någonsin, allt har varit awesome.
Det enda som fattades var att jag inte såg Håkan live. Jag grämer mig lite fortfarande över att jag inte gick på Way Out West.
Min favoritmånad var nog Augusti, den månaden var lycka rakt igenom.

Det förra nyåret firades på bajaregården

Jonasbrother, Jag och Nathalie 

Ikväll har jag vart hos min skäggige man, han var lika fin idag med.
När jag kom hem spelade jag spel med familjen, *mys*

Vi hörs nog imorgon!

Jag fick biljetter till Håkan i julklapp. Åh jag är så himla glad, och kommer vara det ända till sommaren!

Denna videon ger mig fortfarande rysningar, fastän jag har sett den minst 100 gånger.
Den kvällen var så bra!

Förlåt min ganska kassa uppdatering, ursäkten är att livet kom emellan.
Igår var jag inte i skolan på grund av min jobbiga sjuka, men när pappsen skulle åka till Landvetter på eftermiddagen kände jag mig någorlunda frisk, så jag åkte med.
Med äckligt hår och mjukisar åkte jag och tänkte att jag skulle ju vara där i cirka 5 minuter och bara hämta henne. Men så blev det inte riktigt, jag satt och väntade på Landvetter i tre timmar, med hosta och huvudvärk.
Stinas väska kom inte med planet ifrån köpenhamn, så hon fick vänta i ett rum och jag i ett annat, men efter tre timmars väntan kom hon ut och då kändes det ändå värt att ha suttit där.
Sen åkte vi hem och väntade på tjejerna som kom med valentinopizza och beachips och kvällen blev trevig!

Imorses åkte vi en snabbis till Lidköping.
Sedan gick vi till mormor och där var kusinerna och vi firade lite mini-jul.

Jag är så glad över att inte sitta ensam i soffan och titta på Gossipgirl, det är så härligt att Stina ligger bredvid.

puss och goooo jul!

och föresten, ursäkta den extremt kontiga meningsbyggnaden och sånt, jag är lite trött.

Även om jag personligen skulle se det som ett STRAFF att behöva resa jorden runt så är det väl trevligt för honom. Och angående Paulina och hennes pappa så skulle det ju vara trevligt om han faktiskt kunde kalla henne för just Paulina och inte ba *Pauline* och le som en gris när han gör det. Liksom, varför? Och Karolinas pappa lider ju uppenbarligen av förlossningsextasen som aldrig gick över."

HAHA, jag jag sagt att jag älskar Frans?
Om inte: JAG ÄLSKAR FRANS!

Jag är sjuk.
Mamma bakar snöbollar och jag sitter i köket och snorar och längtar till imorgon.
Vågar inte tänka på att Stina kanske inte kommer hem.

Mitt internet har knappt fungerat på hela dagen.
Så utan spotify och musik visste jag inte riktigt vad jag skulle ta mig till, men så plockade jag fram min gamla cd-freestyle. Situationen var räddad.
Jag skrev en receptbok i brist på saker att göra, och så gjorde jag ritningen till vårt pepparkaksbygge. Det kommer bli legen-... wait for it... and I hope you're not lactose intolerant because the second half of that word is DAIRY!
hehe, legendairy alltså!

Jag minns nästan inget speciellt från mina b-days. Sorgligt kanske.
Men jag minns när jag fyllde 15, vi tog maaassor av roliga bilder den dagen. Och efter skolan var vi och bowlade med konfan och jag vann.
Kult va?
näe.

Jag är nyss hemkommen från Malin. Där har Nathalie, Rebecka, Malin och jag haft en riktig dunderkväll.
Vi har ätit god mat och vääääldigt goda beachips (enbart för att retas Stina) och spelat pictionary. Med hysteriska skratt, och gråt (hehe), har kvällen varit jäkligt bra. Mina tjejer är bäst.
Imorgon har jag lovat mamma att åka skidor med henne och pappa. Hjälp.
Sedan ska jag till mormor och baka pepparkakor och till kvällen ska jag leka med min skäggige man.
pusspusspusspuss

Alla som jag umgås är mina bästa vänner. Så är det, och jag är så himla tacksam för mina fina vänner.
Min allra bästa vän heter Malin. Vi lärde känna varandra när vi var 12 år gamla. Eller 12 år unga kanske det heter.
Malin är den jag litar på mest i hela världen och vi har aldrig haft några hemligheter för varandra. Malin har alltid koll på allting, och hon har lärt mig så mycket. Till exempel detdär med listorna. Malin skriver listor till allting, och det har jag också börjat med. Det får mig att slappna av.
Malin gör mig så glad.

Jag och min älskade älskling en fin kväll i september.

En annan vän som står mig väldigt nära är Nathalie. Hon, jag och Malin är lite av en trio. 
Jag tycker att det är så himla synd att vi inte träffas så ofta längre, men även om det är så kommer jag alltid veta vart jag har Nathalie. 
Nathalie och jag tänker så lika att det nästan är läskigt. Vi har liskom samma värderingar och ibland avslutar vi varandras meningar.

Jag, Malin och Nathalie i somras. Den dagen var så fin!

Vad synd det är att jag inte har alla bilder på oss från när vi gick i sexan tills nu. HAHA

Stina är också min bästavänihelavidavärdlen. BFF.
Alla andra är också mina bästa vänner.
LATERO!

Hej bloggy.
Jag har ingenting att skriva. Jag struntade i dag 9 igår, det var Mina drömmar, och jag tyckte den var lite tråkig. Idag har jag mitt favoritminne, det kanske kan bli något av det.
Nä, det här blir ju världens tråkigaste. Ursäkta, men tills imorgon (då jag har fucking bajs terminsprov) är jag lite sinneströg.
Idag ska jag och Mamma baka julesnask igen, för den som intresserar sig.
blablabla. Det är lika bra jag slutar innan det blir ÄNNU värre och tråkigare.
pyss

Det är ju bara skit i röva att jag har terminsprov på torsdag. BLÖH.

Jag har två syskon, Elin och Stina.

Elin är 21 år. Hon är väldigt lik mig, både till utseendet och personligheten. Elin pratar inte om det inte behövs, hon är väldigt lugn och hetsar sällan upp sig. Hon är väldigt lätt att tycka om och är ibland lite för snäll.
Elin är en av de klokaste människor jag vet, och med en humor som är väldigt komplicerad och svår att förstå har hon ändå fått mig att flina hur många gånger som helst. Jag minns när hon berättade den om älgarna och korvkiosken första gången. Som jag vek mig av skratt.
Jag brukar alltit häpnas av Elins något märkliga mat-smak. Hon brukade blanda choco pops med äpplejuice när vi var mindre.
Jag har väldigt svårt att bli arg och sur på Elin, fast hon tar mina kläder utan att fåga om lov hela tiden.

Stina är min andra syster, hon är 19 år. Stina bor i London och sedan hon flyttade dit har jag lärt mig vad riktig saknad är.
Jag vet inte riktigt vart jag ska börja. Till sättet är Stina nästan min raka motsats. Hon är inte så lugn av sig, hon har svårt att sitta still och måste byta kanal på tvn varannan minut.
Stina har alltid svaret på allt, vad det än handlar om.
När vi var mindre fick Stina alltid någon annan maträtt än oss andra eftersom att hon inte tyckte om någonting.
Stina har alltid gått sin egen väg och är en sådan cool människa som man själv vill vara. En sån som inte bryr sig om vad andra tycker. Stina har alltid haft en speciell stil som är ganska svår att beskriva, men alla som känner henne vet precis.
Jag älskar att ge presenter till Stina och göra henne glad, det är något av det bästa jag vet. Jag kommer ihåg den julen jag gav henne hatten. HATTEN.
Sedan dess har alla förknippat Stina med hatten.

Jag älskar mina syskon mest av allt. De är några av mina allra bästa vänner, och jag vet att de alltid kommer finnas där för mig, som jag finns för dem. Syskon är ett bra påhitt.
puss

Jag var 6 år, år 2000. Det var augusti och jag skulle börja i skolan.
Johanna kom och hämtade mig på morgonen, och så gick vi dit. På Jonslunds skola var det ju alltid ett tema varje år, och detta året var det Os. De hade tagit dit en brottare som tagit brons i det förra os och alla elever som ville fick brottas med honom på mattorna som de lagt ut, där det då stod en båt.
Jag gick direkt och ställde mig i kön och fick brottas med denne man.
Oj vad jag kände mig cool. Efteråt fick alla varsin Os medalj och vi fick godis i alla os-ringarnas färger. Det var tider.
Och jag minns exakt vad jag hade på mig, jag tror tillochmed att det finns en bild på mig och Johanna när vi står där på skolgården. Första dagen i skolan.
haha -  var det det bästa ögonblicket hon kunde komma på? tänkte ni
Jag har tänkt hela dagen på vilket ögonblick jag ska ta, jag har ju varit med om ganska många ögonblick i mina dagar, men jag kom inte på något. Och så helt plötsligt kom jag att tänka på den gången första dagen i skolan och jag brottades med en os-medaljör.

"En tanke slog mig härom kvällen, när jag låg nedbäddad i randiga lakan. Det brukar sägas att älskar är ett väldigt starkt ord, att "jag älskar dig" är det finaste en människa kan säga en annan. Jag tycker det är väldigt fint att säga jag älskar dig, bara för att det är så sällan vi gör det. Vi säger, åh jag älskar den låten, den prickiga kjolen, kakorna med choklad i, men så sällan till de människor vi verkligen tycker om. Nu svävar jag iväg igen, tråden hanna, den röda tråden. Tanken som slog mig var i alla fall, att det egentligen är mycket starkare att säga "jag är kär i dig". Att vara kär innebär två. En pojke är kär i en flicka, en flicka i en pojke, en pojke i en pojke, eller en flicka i en flicka. Det är alltid två. Sakerna vi älskar är så många, mamma, pappa, bror, syster, dofter, berlocker, namn eller ord, men vår kärlek tillhör en. Jag är kär i dig. Jag är din. Två i en bubbla. Två. Är inte det egentligen så mycket finare? "

"Kärlek har visst inga gränser. 
Det finns visst ingen kärlekslag
Inga regler att bryta mot. 
Så säger filmkärlek, bokkärlek, barnkärlek. 
All kärlek är väl samma. Sammetsväg ljuv och fin.
Och finns det regler att bryta mot så bryter man mot dem
och finns det lagar att trotsa så trotsar man dem. 
Två för kärlek. För kärlek. 
För nästan alla i världen förstår orden "I love you"
Nästan alla i världen förstår symbolen av ett hjärta, ett finger som pekar först på mig, sedan på dig. 
Men alla alla alla förstår ett hjärta som bankar och slår."

"Natten är det bästa jag vet, men ibland drar den mig tillbaka.
Tillbaka till något som gör ont, gör kudden blöt och något som får mig att skaka. 
Mina fingrar att frysa
Hela mitt ansikte att spännas. 

Får det göra ont?
Får kudden vara blöt?
Får jag skaka?
Får mina händer frysa?
Får det göra ont när det borde ha läkt?

Får det göra ont efter för lång tid?"


"Jag letade efter ditt leende i korridoren idag."


Detta blev lite snabbt ihopslängt och kanske inte alls bra?
pöss

HA! vad säger du nurå, knubbis?

Alltså det ser ju inte så mumsigt ut, + att jag hade skymningseffekt på min otroligt dåliga mobilkamera. Med det åt jag iallafall.

Jag tyckte att detta såg lite sorgligt ut. Med alla ramar tomma.

Ungefär som när Hermione tog bort sig själv ur sina föräldrars minne, uh så sorgligt.
Jag sitter och lyssnar på Johns Vatten, lyssna på myspace! Det är sk8-Lukas nya band. Det stod om dem i tidningen idag, de är bra.
Snart kommer min dag 3, det är Vad jag åt idag, så jag måste liksom ha ätit allt innan jag skriver.
hejråå